never let you go

Även om jag satt nästan helt tyst under mötet så var det skoj. Mest för att jag fick träffa fina flickor, men oxå för att det är så sjukt kul att planera en massa. Jag insåg även hur mycket jag saknar Gåvsta och att träffa Bea och Frida varje dag (Denise oxå för den delen, men henne har jag chans att träffa nästan varje dag). Nu borde jag egentligen plugga tyska och naturkunskap, men jag är så jäkla trött och kunde inte sova på bussen.


Kommentarer



Vad heter du?
Kommer du tillbaka?

Hemligt meddelande som bara jag ser!

Har du oxå en blogg?

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0